I början av veckan var jag glad.
I början av veckan såg jag fram emot slutet av veckan.
Sedan kom fredagen... På nåt vis inte på topp när jag åkte in... Hur jag än försökte kunde jag inte få undan mutterjag och grinighetsneggo-ego... :S
Hoppades på att det skulle lösa sig när jag kom in på basen.
Skulle ju få åka till Malmö igen, länge sen. Sova på myshotellet med superfrukosten :)
Men möttes av världens folksamling..! Kollegor som informera om trafikkaos...
Och så sjönk humöret ännu mer...
På grund av trasiga tåg och olyckor kom vi inte från stockholm förrns vid åtta-tiden (vi skulle åkt 18.21) men var iaf glad att vi kom iväg!
Tycker så synd om alla våra resenärer när det blir strul...
Men iväg kom vi.. lite långsamt men ändå iväg. Vi tappade mer tid, följdförseningar ett faktum efter stopp.. Svårt att komma fram med anslutningsinfo, upptaget upptaget... Gaaahh!
Vi började ringa o försöka ordna själva, men även då kom vi inte fram nånstans...
Inte kul när det blir så mycket strul och det är många som behöver ringa till samma ställe...
Jag gjorde mitt bästa för att hjälpa till... Ringde när jag kunde.. Ordnade med kaffet och försökte prata med mina restaurangbesökare...
De var underbara, våra resenärer. Inga utskällningar eller upprörda resenärer.
(eller ja, upprörda var de väl... men ändå trevlig ton ombord. De insåg väl att vi gjorde vårt allra bästa)
När vi väl var påväg till Lund (då var vi väl 2timmar sena)
och vi var trötta och såg nattvila spricka... så utbrister jag glatt att nu är det ju bara lund kvar iaf sen är vi framme :D
Att jag inte lär mig... Att jag inte kan hålla tyst...!
För strax därefter ringer ansvariges mobil och tåget bromsar in...
Påkörning i Lund och totalstopp...!
Gaaaahh...
Så då blev det stopp i eslöv och där fick vi lotsa ut alla och invänta buss sista biten...
Stackars resenärer... Mitt i natten och nästa nederlag kommer...
Vi hade barn som grät och kasta sig raklånga på eslövsperrong och inte alls ville va medlängre..
Och det förstår jag verkligen..! De skulle ju varit hemma för länge sen och kunna sova i sina sängar... :(
Som tur var dröjde bussarna inte allt för länge...
Vid 02.30 nådde vårat crew målet: Hotellet i Malmö!!
Ååååh jag var så slut... jag frös så mycket... och vi visste att det snart var dags igen.. Tåget hem skulle avgå 8.14, med intid 07.37! och vi hade tillsammans bestämt att vi vill hem, o inte låta fler resenäörer bli drabbade av försening...
Men snabbt gick det inte till rummen.. för det fanns inte tillräckligt med bokningar?! Gaaah.. så vi fick boka två nya rum så vi ntligen kunde komma upp o i säng...
Efter knappt fyra timmar så ringde klockan igen och det varåter dags att göra sig i ordning för jobb... Jag kände mig förvånansvärt vaken ändå, fixade en av de goda mackorna till frulle och vi begav oss bort till tåget, med alla tummar hållna för en lugn och fin tur hem igen.
Vi lämnade Malmö 3minuter sena, men det gjorde mig inget. Tre minuter, som inte blev mer, var ingenting! Alla anslutningar skulle hålla så förmin del så fick vi gärna va tre sena hela vägen... Och strax innan Nässjö hinner jag tänka att "det är en jättefin dag ändå, jag känner mig fortfarande inte supertrött o outvilad, och snart Nässjö o vi håller fortfarande trean!"
och så bromsar vi in återigen!!!
Stopp i signal... FEl på växlarna, antagligen pga snön... Så där stod vi i en halvtimme... *suck*
Tillslut fick vi iaf tillstånd att åka, om än inte på full fart... Men iväg rullade vi iaf!
O snart bromsades det in igen... O så la tåget av...!
mitt hopp dog..! Jag svor inombords och satte på en ny kanna kaffe...!
Tillslut fick iaf förarn igång maskineriet igen och vi kunde äntligen fortsätta!
minus 46 minuter...! :(
Som tur var var det supertrevliga och fina resenärer igen. Och efter lite meck kom alla dit de skulle... Och vi kom hem!!
När jag loggade ut slog det till.. Jag blev översköljd av trötthet och kroppen skrek på mig att jag sovit för lite...! :S Och jag som skulle hem och baka pepparkakshus med syskonbarn....
På tunnelbanan tvingade jag kärleken till telefonsamtal för att vakna till och inet missa att gå av ;) Och väl hemma, kände jag mig mest bara lite seg o trögtänkt.. Men inte sov-trött...
Så ett pepparkakshus bakades (blev dock inte ihopsatt så det ska vi fixa senare)
Och vid sjutiden fick jag åka med systeryster hem till söder...
Fortfarande inte sovtrött, men antog att dte skulle slå till när jag väl la mig i sängen sen...
Men icke... Ännu en natt med kanppt någon sömn alls... Vid tretiden gav jag upp. skulle upp typ 2½timmar senare för att förbereda för jobb... Men fick ringa o sjukskriva mig istället...
INte en till jobbdag utan sömn, det skulle inte gå!! Skulle bli helt förstörd...
Så de tog bort min tur och jag låg en stund till imörkret... Gavupp och försökte läsa igen...
Seghuvet hade lite svårt... Gav väl upp efter nån timme o släckte igen... Lyckades somna tillslut!! Och vid niotiden vakna jag tíll igen... Var lycklig över att ha fått några timmar sömn som satt ihop! Blev mindre lycklig när mensvärken började hugga med sin kniv...!
Så masa mig upp, tog värktabletter och försökte komma igång.. Planen är att vara helt slut ikväll så jag får sova! (palla med en natt till uatn sömn!) för imorgon börjar jag vid 05 oxå..!
Blir nog bra.. storstädning påbörjad...
Lagom ansträngande och tråkigt så jag kan somna sen ;)
LÄÄÄÄNGTAR till den 23e efter jobb då jag harfyra dagars ledighet att se fram emot!
Inga "gå-upp-toktidigt-fasoner", inga jobbkläder, inga tåg!!
Ska bli underbart! Särskilt efter dessa dagar...
Imorgon lovar jag att vara positiv och glad igen ;)
Gillar ju mitt jobb, egentligen. (utom när det bråkar med min sömn!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar