Mitt lilla yrväder till minilurv.
Sitter i soffan och inväntat eurovision, och fnular på vår långa promenad tidigare.
Medans Fisen ligger helt utslagen brevid och snarkar för fullt ;)
Gullrumpa! :)
Tänk att hon snart är ett år. Galet!
T'änk vad långt vi faktiskt kommit ändå.
Visst, hon är fortfarande världens yrväder. Och får sina tokryck och beter sig som världens barnunge ibland; inte lyssnar, bara leker och kan bli så gaalet frustrerad när hon inte förstår eller något inte går...
Men det märks att hon även vuxit upp en del.
Hon har lättare att koncentrera sig. Man ser tydligt hur hon, iaf ibland, verkligen tänker sig för innan hon gör.
Ja, hon är helt fantastisk!
VIsst, lååångt ifrån fullärd (o inte jag heller)
och vi har maaaassor att öva på!
Bla att kunna vara såhär himla duktig som hon varit nu på promenaden, när vi är bland folk vi känner...
Bland hundar vi känner.. :)
Ja.. helt enkelt kunna chilla lite mer när vi inte är ensamma. Hon går så lätt upp i varv och bara vill busa och rusa runt med sina polare.
Men ja.. jag är så nöjd efer promenaden.
hon har gått superfint i långlinan. Lyssnat. Och vi har passerat 6 hundar helt utan problem! Utan minsta ryck, ynk eller gnäll :) *Stolt* (iofs några hundar som var svårare att passera o lite ynk.. men det tänker vi inte på nu ;))
Och så träffade vi på våra vänner plötsligt, vilket var trevligt! Fixa tyckte det var jobbigt dock, då de inte hälsade på henne alls. Vi satt och pratade med dem rätt länge och hon fick bara stanna vid min sida heeeela tiden... vilken tråkmatte! (då vart det ynk o gnäll ;) Hon viiisste ju vilka det var... och L har ju aaaalltid gott godis) ja, det var nog inte så lätt för min lilla lurv. Men ack så nyttigt tror jag nog :)
Det måste vi nog oxå öva mera på.
Mmm... Man kanske egentligen borde skaffa sig ett "riktigt", "vanligt" jobb så man får lite mer regelbunden tid för hundträning....
(Men jag älskar ju mina tåg med :))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar