Älskade, älskade lillasyster!

Hur mycket mer ska du orka ta?

Jag ser masken som åker fram...
Att försöka få allt att gå ihop ändå. Trots allt.
Att fortsätta köra trots rädslan... tröttheten... oron... Och nu... ensamheten...

Jag önskar jag kunde lösa allt!
Att jag kunde göra allt bra igen.

Känner mig maktlös när jag inte vet hur...

Men jag ska iaf vara ditt sällskap i maktlösheten!
Jag ska finnas här när orken tar slut.
Jag ska trösta när tårarna kommer.
Jag ska hålla om och stötta dig.

Nu och för all framtid!


Och jag ska skynda mig hem ikväll när jag slutar jobba!
 Fina, fina lillasyster! Du får stanna så länge du vill.