inget kommer gratis...

Man måste jobba och på något sätt "betala"....
Och det är väl egentligen inget konstigt.
Men har dock insett att jag är lite skev där iaf...

Jag undrar jämt när det "onda" ska slå till...
Istället för att se det braiga som en "belöning" för något jobbigt tidigare.
tankar handlar alltid om nån sorts tillrättavisning... "tro inte att du bara kan glida fram!"

Som nu...
I torsdags var det min lediga dag. Denna tillbringades med snärvel, snyt, ond hals och huvudvärk.. Var nästan nära att sjukskriva mig.
Men så tänkte jag att jag väntar till fredan, ser hur jag mår då.
Fredagen kom. Jag mådde lite bättre. Ingen huvudvärk och ingen ömmande hals.. Men snörvlet var fortfarande med. Men det gick ju att jobba med tänkte jag, så off to work.
Lite seg i kolan, för den kändes full av snor. men packade med mig min näsfixare och värktabletter.
Väl framme blir mitt första varv inställt. Och jag kan krypa ihop i soffan på job och vila ut lite mer.
Sedan jobbar jag på, i värmen.

Idag, nästan samma sak... Snörvlet hänger fortfarande med. Men jag jobbar på.
två varv på raken, rast, tredje varvet och så rast igen innan sista varvet.
det tredje varvet var rätt jobbigt.. TOOOOOKVARMT ombord, och det känns som man smälter bort... Var lite grinig på att tvingas ha rast igen innan sista varvet istället för att köra på och få gå hem... Men när man känner svetten rinna på ryggen var jag rätt glad över att få en paus innan fortsatt tur. Så glad i hågen hoppar jag av i sthlm och går på min rast.
Strax innan det är dags att gå ner till tågen igen får jag samtalet.
"Sista varvet inställt"


I'm in chock!
Både extra vila och avslut tidigare på två dar.

Och på vägen hem så kom så tanken...
"Vad ska nu komma?! på vilket sätt ska jag få 'betala för det här'?"
och
"så länge det inte blir mor o far som får 'betala'...!" o så kommer önskan om att det ska lösa sig med försäkringskassan.


Mmm.. varför kan jag inte bara se det som en belöning.
Något måste man ju någon gång gjort rätt, och få tillbaka.

För jag tror på en balans!
dock verkar det bli mer tydligt att jag ser glaset som halv tomt, istället för halv fullt...


Jag ska då alltid oroa mig för saker o ting! :S
Nu i kärr och ska bjuda mor o far på hemmagjord thai.
Hoppas det inte rblev för starkt nu bara...! :)